TEMPO

Detta har varit ett återkommande tema både för mig själv och de personer jag har samtal med.
Vi har en märklig förmåga att driva på.
Göra lite mer, lite bättre, lite snabbare.

Detta följs ofta av en mindre angenäm känsla.

Kanske är inte den där känslan en signal på att vi ska öka takten och hela tiden tänka en dag, en vecka eller ett år fram.

Kanske är känslan en inbjudan till att ”komma hem”, till att landa i stunden, till att lägga märke till var våra fötter är.

Kanske är känslan en signal på att vi har tagit tidsmaskinen lite för långt in i framtiden.
Att vi färdas lite för snabbt mentalt och att vi där med gör våld på oss själva.

Så.
Min ödmjuka inbjudan.

Rikta blicken inåt.
Vrid om det där inre reglaget.

Mjukna.
I sinnet. I kroppen.

”Slow down to the speed of life”
~David

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *